Igår prövade vi igen på surfing. Med en riktig instruktör. Det var på ett annat ställe än första gången men hit måste man också åka båt. Det var ett bättre ställe för mig än det första för vågorna var bara på ett ställr och man kunde paddla till sidan om man ville vila. Jag tyckte om vår instruktör, han var riktigt bra! Jag fick öva på båten innan jag kastades i havet :) Han hjälpte mig genim att välja bra vågor och skuffa mig in i vågorna så jag "fick" dom. I början gör man så för att man ska kunna fokusera på att stå upp. Otto är mycket bättre redan och vill öva själv utan instruktören.
Det var inte alls så svårt som jag trodde att stå upp. Men som nybörjare har man en super stor bräda och en mjuk sådan så det ska vara lätt att stå upp och man får öva tekniken. Men det är nästan omöjligt att svänga med den så man åker bara rakt. Men i alla fall så kunde jag nästan stå upp. Jag var på fötter men höll ändå i brädan lite, haha. Fast det den här gången var mycket bättre med llärare och allt så var vågorna ändå helt sjukt stora tyckte jag. Och det underlättar för man får fart och faller inte lika lätt. Men om man faller hamnar man under vattnet. Men problemet med stora vågor är det att det också kommer super stora vågor som man i och för sig inte behöver ta. Men det värsta någonsin är när det kommer så stora vågor att man inte kan guppa över dom liggandes på brädan utan man ser att dom kommer komma över en och slå en av brädan och trycka en ner i vattnet. Det är så hemskt jag hatar det varje gång och tror att jag ska dö. Jag har ingen aning om var jag är, på bottnet eller just under ytan eller upp och ner eller ingenting. Det är helt sjukt vilken kraft vågorna har. Så man har inga andra alternativ än att hålla andan. Och när man äntligen kommer upp så kan man typ inte dra andan ordentligt för man har så mycket vatten i lumgorna och så kommer nästa våg och slår över en. Oftast när det kommer en stor kommer det åtminstone tre. Jag blev helt darrig efter att ha upplevt det här några gånger så jag paddlade bara till sidan och låg på mim bräda i säkert en timme medans dom andra surfade. Vår lärare försökte locka mig tillbaka men jag vågade inte mera, haha. Egentligen borde man väl hoppa av från brädan när man ser en så stor våg och sedan dyka. Men problemet är att man måste hålla i sin bräda på något sätt, fast man har ju den också runt foten. Det här är också ens livlina. Jag skulle nog redan ha drunknat utan brädan. Den flyter ju alltid så man kan hoppa upp på den bara när man blir trött.
Men i alla fall så ska jag prova igen trots allt. Fast jag har blivit så himla rädd för havet nu. Det är så sjukt att ligga på en liten bräda och e en stot våg komma, men antar att man blir van. Kan inte förstå hur Otto bara tycker det är roligt. Huh! Igår när jag skulle sova så såg jag bara vågor när jag stängde ögorna. Men jag vill i alla fall prova på en strand med mindre vågor för att få mera sjäkvsäkerhet. Hoppas bara att vågorna kommer snart till "nybörjarstranden". Såg redan igår att där var männskor och övade men vågorna var nog ännu lite för små.
Efter surfingen for vi till stranden och pojkarna spelade fotboll med de lokala. Der var söndag så massor med människor var på stranden. Det var riktigt roligt! Och hett! Nu märker jag själv att jag blivit lite brun. Och att mitt hår blivit superblont..
På kvällen var vi ut och äta som vanligt och sedan for vi ut och dansade. Det var så roligt! Sen ännu senare for vi till stranden och man kunde se miljoner stjärnor över allt och nästan till och med se lite av vintetgatan. Det var så sjukt fint!!
Vi har inte tagit en enda bild med kameran här och har också varit lat med bloggen (fast jag har internet nu hela tiden) men vi har inte hunnit för vi har haft så roligt! Efter Sumbawa pratade vi med ett par (spansk-tysk), som vi var på samma bår med från lombok till flores och som vi hyrde bilen med, och de bestämde sig också för att komma hit. Sedan mitt i allt kom en annan från samma båtresa hit. Och nu har vi varit med dom ganska mycket och här på vårt homestay är också två flickor från Finland. Så synd att resan snart är slut nu som vi har som roligast. Men de ska också åka hem snart, typ en dag innan oss. Och det brukar ju vara så att allt slutar när det är som roligast :)
Idag blir det ingen surfing så vi kommer säkert att åka scooter och den här gången tar vi kamera med och fotar alla fina landskap här!
Förresten har jag ändrat lite åsilt om indonesisk mat. Vi har börjat gå till sådana ställen som säljer "nasi campur" det vill säga ris med lite av allt. De sätter ut maten lite som en buffet i ett skåp. Och det här har jag inte velat äta tidigare för det verkar så ofräsht och dessutom är maten oftast kall. Men här har vi hittat två ställen som har jätte gid mat och massor med kunder så maten är oftast ny och varm. Och det är riktigt gott. Oftast grönsaker i olika former och såser och sedan höna i olika såser. Det är gott men jag kommer nog inte sakna det ändå. Otto älskar ju ris så han sa nog att han kommer sakna maten här :)
Hunden på bilden är en av vårt homestays hundar och hon är så himla söt. Sover för det mesta och vill gärna vara i famnen. Vi gav namn åt henne till Rico men igår fick vi veta att hon heter Teddy Boy. Teddy BOY, fast hon är en flicka. Stackare. Fast okej, Rico är ju egentligen också ett pojknamn..