Surfing

Igår prövade vi igen på surfing. Med en riktig instruktör. Det var på ett annat ställe än första gången men hit måste man också åka båt. Det var ett bättre ställe för mig än det första för vågorna var bara på ett ställr och man kunde paddla till sidan om man ville vila. Jag tyckte om vår instruktör, han var riktigt bra! Jag fick öva på båten innan jag kastades i havet :) Han hjälpte mig genim att välja bra vågor och skuffa mig in i vågorna så jag "fick" dom. I början gör man så för att man ska kunna fokusera på att stå upp. Otto är mycket bättre redan och vill öva själv utan instruktören.

Det var inte alls så svårt som jag trodde att stå upp. Men som nybörjare har man en super stor bräda och en mjuk sådan så det ska vara lätt att stå upp och man får öva tekniken. Men det är nästan omöjligt att svänga med den så man åker bara rakt. Men i alla fall så kunde jag nästan stå upp.  Jag var på fötter men höll ändå i brädan lite, haha. Fast det den här gången var mycket bättre med llärare och allt så var vågorna ändå helt sjukt stora tyckte jag. Och det underlättar för man får fart och faller inte lika lätt. Men om man faller hamnar man under vattnet. Men problemet med stora vågor är det att det också kommer super stora vågor som man i och för sig inte behöver ta. Men det värsta någonsin är när det kommer så stora vågor att man inte kan guppa över dom liggandes på brädan utan man ser att dom kommer komma över en och slå en av brädan och trycka en ner i vattnet. Det är så hemskt jag hatar det varje gång och tror att jag ska dö. Jag har ingen aning om var jag är, på bottnet eller just under ytan eller upp och ner eller ingenting. Det är helt sjukt vilken kraft vågorna har. Så man har inga andra alternativ än att hålla andan. Och när man äntligen kommer upp så kan man typ inte dra andan ordentligt för man har så mycket vatten i lumgorna och så kommer nästa våg och slår över en. Oftast när det kommer en stor kommer det åtminstone tre. Jag blev helt darrig efter att ha upplevt det här några gånger så jag paddlade bara till sidan och låg på mim bräda i säkert en timme medans dom andra surfade. Vår lärare försökte locka mig tillbaka men jag vågade inte mera, haha. Egentligen borde man väl hoppa av från brädan när man ser en så stor våg och sedan dyka. Men problemet är att man måste hålla i sin bräda på något sätt, fast man har ju den också runt foten. Det här är också ens livlina. Jag skulle nog redan ha drunknat utan brädan. Den flyter ju alltid så man kan hoppa upp på den bara när man blir trött.

Men i alla fall så ska jag prova igen trots allt. Fast jag har blivit så himla rädd för havet nu. Det är så sjukt att ligga på en liten bräda och e en stot våg komma, men antar att man blir van. Kan inte förstå hur Otto bara tycker det är roligt. Huh! Igår när jag skulle sova så såg jag bara vågor när jag stängde ögorna. Men jag vill i alla fall prova på en strand med mindre vågor för att få mera sjäkvsäkerhet. Hoppas bara att vågorna kommer snart till "nybörjarstranden". Såg redan igår att där var männskor och övade men vågorna var nog ännu lite för små.

Efter surfingen for vi till stranden och pojkarna spelade fotboll med de lokala. Der var söndag så massor med människor var på stranden. Det var riktigt roligt! Och hett! Nu märker jag själv att jag blivit lite brun. Och att mitt hår blivit superblont..

På kvällen var vi ut och äta som vanligt och sedan for vi ut och dansade. Det var så roligt! Sen ännu senare for vi till stranden och man kunde se miljoner stjärnor över allt och nästan till och med se lite av vintetgatan. Det var så sjukt fint!!

Vi har inte tagit en enda bild med kameran här och har också varit lat med bloggen (fast jag har internet nu hela tiden) men vi har inte hunnit för vi har haft så roligt! Efter Sumbawa pratade vi med ett par (spansk-tysk), som vi var på samma bår med från lombok till flores och som vi hyrde bilen med, och de bestämde sig också för att komma hit. Sedan mitt i allt kom en annan från samma båtresa hit. Och nu har vi varit med dom ganska mycket och här på vårt homestay är också två flickor från Finland. Så synd att resan snart är slut nu som vi har som roligast. Men de ska också åka hem snart,  typ en dag innan oss. Och det brukar ju vara så att allt slutar när det är som roligast :)

Idag blir det ingen surfing så vi kommer säkert att åka scooter och den här gången tar vi kamera med och fotar alla fina landskap här!

Förresten har jag ändrat lite åsilt om indonesisk mat. Vi har börjat gå till sådana ställen som säljer "nasi campur" det vill säga ris med lite av allt. De sätter ut maten lite som en buffet i ett skåp. Och det här har jag inte velat äta tidigare för det verkar så ofräsht och dessutom är maten oftast kall. Men här har vi hittat två ställen som har jätte gid mat och massor med kunder så maten är oftast ny och varm. Och det är riktigt gott. Oftast grönsaker i olika former och såser och sedan höna i olika såser. Det är gott men jag kommer nog inte sakna det ändå. Otto älskar ju ris så han sa nog att han kommer sakna maten här :)

Hunden på bilden är en av vårt homestays hundar och hon är så himla söt. Sover för det mesta och vill gärna vara i famnen. Vi gav namn åt henne till Rico men igår fick vi veta att hon heter Teddy Boy. Teddy BOY, fast hon är en flicka. Stackare. Fast okej, Rico är ju egentligen också ett pojknamn..

Kuta Lombok

Vi hyr scooter här varje dag eftersom det är lättare att röra sig med den. Här runt om finns massor med fina stränder! Vi trivs helt bra. Ganska mycket turister överallt, massa homestays och restauranger men ändå mycket mysigare än kuta i bali (dit vi for till allra först när vi kom till Indonesien).

Igår tog vi båt med några andra från vår homestay till ett ställe ute i havet där det fanns vågor "för nybörjare". Alltså för surfing. Stranden där nybörjare oftast börjar har just nu inga vågor (beror typ på månen och tiden på året och sånt). Jag hade ju aldrig ens stått på en surfbräda tidigare och tror inte vår "lärare" riktigt förstod det så för min dek gick det inte så bra. Jag kunde inte stå upp en enda gång och för det mesta paddlade jag bara. Men för Otto gick det riktigt bra och han tyckte det var roligt. Jag ska nog testa igen men då ska både jag och Otto ha egna breder så han kan hjälpa mig :) hahha. Sedan sa de att det nu när månaden byter borde komma vågor till stranden vilket jag tycker skulle vara roligare och tryggare för mig.

Idag tror jag att vi har en vilodag och bara simmar och ligger på stranden för vi var faktiskt för första gången ut på bar igår! Det var livemusik och helt roligt. Fast blev inte så sent ändå.. men i morgon tror jag att vi ska prova surfa igen!

Bussen

Just nu är vi i bussen på väg till Mataram i  Lombok men därifrån måste vi ännu ta taxi till Kuta. Vi far i stället dit för att testa på surfing och där kommer vi antagligen att vara resten av tiden i Indonesien. Vårt flyg från Bali far om exakt en vecka men det går snabbt att komma från Lombok till Bali för dom är helt brevid varandra.

Igår hyrde vi scooter och åkte till olika stränder i närheten. Den ena vackrare än den andra. Men vi simmade inte alls för vågorna var så stora. Kan förstå att Sumbawa är surfarnas paradis :)

Bilder

Dagen

Vi har haft en riktigt dålig dag idag. Vi hade ingen karta, ingen aning om vart vi ville. Det enda vi visste var att vi inte ville stanna i Taliwang. Men nu efter många om och men och åkande fram och tillbaka hittade vi ett imternetcafe där vi kollade upp en plats och ett ställe att bo på. Sedan liftade vi och två snälla gubbar körde oss gratis ända fram.

Här är en riktigt vacker strand och ganska billigt också. Men här är BARA surfare. Så vi känner oss inte så hemma här. Men här lär vara riktigt fina stränder så vi ska hyra en scooter imorgon och åka för att titta oss omkring. Blir nog inget surfande för oss här.. de flesta stränder har vågor för superproffs och fast det på vissa ställen går att prova som nybörjare så vill i alla fall inte jag göra det framför alla proffs.  Så det blir nog här ett par nätter och sedan videre till Kuta Lombok som alla sagt är en så fin och mysig plats.  Och där finns det i alla fall massa nybörjare :)

Vägen till Sape

Vi tog färjan från Labuan Bajo till Sape. Det skulle ta fem timmar men eftersom ingenting startar i tid här och ingen tittar på klockan heller tog det närmare åtta timmar. Jag blev riktigt irriterad eftersom vi var så hungriga och vi väntade i en och en halv timme utanför hamnen utan att kunna gå i land då vi väntade på att en annan båt skulle åka.

Väl i hamnen kom tusen män och ville erbjuda oss buss hit och dit. Vi var så hungriga att vi bara ville gå och äta i fred och fundera vart vi ville åka. När vi ätit och bestämt oss fanns det såklart inga mer bussar och Sape var ett riktigt lotet ställe. Sedan kom vi fram till att det inte fanns några andra alternativ än att bli övernatten i Sape och vänta där hela följande dag på nästa buss eller ta en "scootertaxi" nästa större stad skulle vara bara 20km därifrån. Så vi bestämde oss för att göra det. Jag var livrädd för att falla av hela vägen så jag kunde inte alls njuta av fina landskap. Just när solen gått ner kom vi fram till Bima där vi köpte bussbiljett till Sumbawa Besar följande morgon. Sedan sov vi i ett riktigt usligt hotell.

Nu har vi suttit i bussen nästan hela dagen. Det tar ju som sagt sin tid när bussen stannar varannan minut för att släppa av nån eller ta på nån och också lasta saker och vänta på nån som är sen. När vi kom till Sumbawa Besar tog vi genast en annan buss till Taliwang. Där ska vi stanna en natt. Vi ska försöka få våra kläder tvättade och gå till ett internetcafe för att kolla vart vi ska fara till nästa. Det finns många mindre ställen och stränder nära Taliwang. Vi ska försöka hitta ett ställe där nybörjare kan surfa. Annars är Sumbawa (den här ön) ett paradis för professionella surfare men tror också det finns någon strand med lite mindre vågor.

Dag 4

Vi hade väckning på 03:00 så vi skulle hinna upp till vulkanen Kelimutu för att se på soluppgången. Den har tre kratersjöar som alla är olika färg. Och färgerna kan variera. Det har något att göra med mineraler men ingen vet exakt hur det går till.

Man kunde åka ganska långt upp med bil. Det var många turister. Sedan går man en bit men det är trappor ända upp. Berget är så högt så man är ovanför molnen. Så det var super vackert att se solen gå upp där. En sjö är grön/turkos, en mörk blå och en brun, nästan svart. Det var svårt att fånga på bild hur vackert det faktist var. När solen gått upp kom det också massa apor. Innan jag varit i Asien hade jag trott att det finns apor överallt då alla säger hur de kommer och stjäl mat och saker men det här var faktist första gången vi såg apor här. Vi fick några riktigt fina bilder på dom också!

Efter kelimutu åkte vi tillbaka till hotellet och sov ett par timmar. Sedan åkte vi tillbaka till Ende där vi stannade en natt. Och idag flög vi till Labuan Bajo. Härifrån ska vi ta färja och buss till Sumbawa där vi ska prova på surfing.

Vi har varit nu med samma grupp sen båtutflykten och igår var det sista dagen vi alla var tillsammans så vi firade det med att dricka arak som vi köpt andra dagen av bilutfärden. Det blev ganska sent och tror klockan var fyra när vi gick och la oss. Och så sent har vi typ aldrig vakat här under resan. Vi har lagt oss tidigt och stigit upp tidigt :)

Idag åt vi fetasallad och shishkebab på det grekiska stället. Sedan drack vi milkshake på skybar där man kunde se på solnedgången och just var vi på nattmarknaden och åt grillad fisk. Så vi har haft en riktig mysdag. Det har varit så roligt att igen vara bara vi två efter att ha varit så länge med massa mänskor. Alla hade ungefär lika länge tid kvar här i Indonesien men alla hade lite olika planer.. så får se om vi möter upp med dom igen :)

Förresten är det ju nu mindre än tre veckor av resan kvar.

Dag 3 Labuan Bajo-Ende

Vi hade fint väder hela dagen men tyvärr satt vi nästan hela dagen i bilen. Vi besökte en traditionell by, vilket var riktigt intressant. Människorna där var intressantare än själva byggnaderna och från byn hade man en riktigt vacker utsikt över bergen och havet.

Sedan stannade vi också vid en strand som kallas "blue stone beach". Den kallas så för att det finns massor med stenar som är blå, eller turkosa. Men också lila, ljusröda och andra färger och olika former och storlekar. Alla riktigt släta! Det var så vackert. Skulle gärna ha tagit en stor säck och lastat full med dem men skulle ha varit lite väl tungt att bära :) Människorna där samlar stenarna och ordnar dem enligt färg och säljer vidare. Antar att de gör golv och sådant av dem. Det är lite svårt att få info om alla sevärdheter då vår chaufför och guide inte förstår eller pratar engelska. Så man får gissa mycket.

Sedan kom vi fram till Ende. Vägen gick längs med stranden så det var riktigt vackert! På andra sidan fanns berg och jorden hade rasat ut på vägen på några ställen. Antar att det var p.g.a. regnet igår. I Ende skötte vi lite äranden och körde sedan vidare till ett mindre ställe där vi nu övernattar. Det här stället ligger nära en vulkan som har tre "sjöar" alla med olika färger. Dem ska vi åka och titta på imorgon. Vi ska starta fyra på morgonen för att (förhoppningsvis) se soluppgången. Efter detta är vår bilutfärd slut. Vi vet inte exakt ännu vad vi ska göra efteråt. Vi funderar på att flyga till en ö som heter Sumba och prova på surfing där och sedan flyga till Bali därifrån, men måste ta reda på lite mer om det ännu.

Dag 2 Labuan Bajo-Ende

Det regnade hela natten och fortsatte regna hela dagen. Det var meningen att vi skulle gå runt en liten sjö men det gjorde vi inte p.g.a regnet. Så vi satt i bilen största delen av dagen. Man kunde inte se så mycket av utsikten heller för det regnade och blåste så mycket.

Vi stannade också vid ett hus där en gubbe gjorde arak, dvs. det lokala brännvinet. De tar juice från palmträd och sedan destillerar de det. Beroende på hur många gånger man gör det desto starkare blir det. Vi fick också smaka på tre olika sorter.

Vi övernattade i en stad som heter Bajava. Ungefär en timmes bilfärd därifrån fanns heta källor och vi simmade i dom. Det var en riktigt fin plats och källorna var super heta. Det var skönt men man kunde inte stanna länge. Jag mådde lite dåligt igen igår. Har så svårt med maten här. Den är inte god!! Mår bättre idag men nu börjar jag igen drömma om rågbröd, ost, gurka nypotatis, chips och dipp.....

Dag 1 Labuan Bajo-Ende

Så idag var det den första dagen på vår fyra dagar långa resa till Ende. Vi startade ca 7:30. Först besökte vi en grotta som kallas "mirror cave" för solen lyser in i grottan och speglas i vattnet inne i grottan. Nu fanns där dock inte nåt vatten så vi såg inte detta. Men grottan var annars riktigt intressant. Alla måste ha hjälm på sig vilket vi först tyckte var lite överdrivet, men det var det verkligen inte. Vi hamnade typ krypa in i grottan som sedan bestod av flera stora "rum". Grottan hade varit under vattnet för miljontals år sedan så man kunde se fossiler av koraller och fiskar. Inne i grottan fanns också massor av stora fladdermöss. Eller i alla fall större än dom vi har i Finland. Sedan såg vi också en riktigt stor och skrämmande spindel. Har bild på den! Vi klättrade också upp på själva berget och där var riktigt fin utsikt. Klättrande var ganska utmanande i alla fall med flipflops.

Efter grottan gick vi till ett vattenfall som låg i en dal. Vi måste gå ganska långt, ganska brant ner och sedan över lite risodlingar. Vattenfallet var ganska stort och det fanns en stor "pool" där vi simmade. Vägen tillbaka var lite svårare. Det som först varit nerförsbacke var ju nu uppförsbacke i en hel timme. Det var mitt på dagen och så himla hett och vi hade inget vatten och jag hade inte ätit morgonmål. Eget fel,  men vi fattade inte att vi skulle gå en så lång väg dit. Det var riktigt hemskt,  jag trodde jag skulle dö.a har nog aldrig varit så svettig i mitt liv. Det bara snurrade i huvudet. Härligt när vi äntligen var framme. Ingen annan än jag verkade ha några problem. Tror Otto var lite orolig där för han erbjöd sig bära mig sista vägen. Men då skulle vi nog antagligen dött båda två. Av att vi skulle falla eller också av utmattning..

Efter det här såg vi på lite "spiderweb Rice fields" de kallas så för de ligger i ett mönster som påminner om spindelnät. Sedan såg vi några pojkar som spelade ett spel som kanske heter något som folleyboll. Ungefär samma som volleyboll men man får bara använda fötterna och huvudet. Otto och de andra pojkarna gick med för att spela med dem. Det såg riktigt roligt ut och pojkarna (+halva byn) verkade tycka det var riktigt roligt. En pojke kom också och frågade allt möjligt och sedan sa han att han tycker att Otto och de andra är så vackra. Speciellt deras näsor för dom är så långa och raka, haha :D han tyckte också att otto påminde om en indonesisk fotbollsspelare.

Efter detta åkte vi till den här staden jag inte minns namnet på och nu övernattar vi på ett nunnekloster. De har riktigt fina och rena rum och varm dusch så vi är nöjda och glada :)

Båten

Båten vi tog gick från Lombok till Flores. Det var egentligen en ganska liten båt, max 20 pers rymde den men vi var bara typ 15 st. Det fanns bara en toalett och ingen dusch och vi sov uppe på ett loft på madrasser. Allting kostade (med tre mål mat per dag) 1.750.000 rupia, dvs lite på 100€.

Dag 1: Vi blev upphämtade på vårt hotell i Mataram och åkte buss till hamnen där båten skulle gå ifrån. Vi åkte med båten till en ö som hette Gili Bola där vi stannade över natten.  Det började regna något förskräckligt och taket läckte lite så första natten var inte rolig.

Dag 2: Vi åkte till en ö som hette Moyo Island där vi gick en bit mot mitten av ön och tittade på ett vackert vattenfall, det var så fint för de var som platta stenar i olika nivåer. Sedan åkte vi videre till Satonda Island där vi tittade på en saltvattens sjö mitt i ön. Det var ingenting speciellt med den. Efter det snorklade dom flesta utom jag för de snorklar båten hade att erbjuda var super dåliga och jag var rädd att drunkna med den, haha. Men Otto snorklade och han sa att det var vackrare på Togean :) Båten åkte på natten, vilket också var riktigt obehagligt för det gungade så. Vi tog hela tiden sjösjukemedicin och klarade oss ganska bra utan illamående..

Dag 3: Vi kom fram till Gili Laba som hade ett berg dit vi gick upp. Från toppen såg man ut över havet och öarna och det var riktigt vackert! Efter det åkte vi till en strand som kallas pink beach för att den är lite rosa p.g.a. korallerna. Men i verkligheten såg den nog inte alls ljusröd ut. Lite röda "korn" såg man i sanden när man var på själva stranden.. där snorklade vi också lite (hittade en bättre snorkel). Mycket fiskar men inte så fina koraller som på togean. Efter detta åkte vi till Komondo ön. Där gick vi för att se komondo ödlorna. Vi hade två guider som hade långa pinnar för att skydda oss i fall ödlorna attackerar. Det är en national park och inte ett zoo så ödlorna går fritt omkring där. Det finns en liten sjö där ödlorna brukar ligga för att de jagar där, djur kommer dit för att dricka och då slår de till. Vid sjön såg vi tre ödlor. De är riktigt skrämmande och STORA. Vi tog massa bilder med kameran. De låg ganska orörda och verkade inte bry sig så mycket om oss. Men guiderna kastade stenar framför dom så de skulle röra på sig, det var ganska skrämmande för de är ganska snabba också. Guiden berättade bara om en man som blivit uppäten av ödlorna på 70-talet. Men han hade gått iväg från sin grupp så.. Efter komondo åkte vi till Kalong Island där vi stannade över natten. 

Dag 4: d.v.s. sista dagen. Vi åkte till Rincha Island där man också kunde se komondo ödlorna. Här var de mer aggressiva än på den andra ön. Och vi så många fler! Guiden sa också att det fanns mycket apor och ormar på ön. Vi såg inga ormar och några apor. Efter det här åkte vi ännu till en strand för att simma och efter det åkte vi till Labuan Bajo som var vår sista destination. Man kunde stanna en fjärde natt men ingen ville göra det.. så vi sökte reda på ett hotell, alltså det jag skrev tidigare om.

Nu har vi lämnat Labuan Bajo (och all den underbara maten!) Och hyrt en guide+bil tillsammans men tre andra från båten. Vi kommer att åka till Ende men stanna tre nätter på vägen. Vi besöker olika ställen längs vägen. Nu är vi i en stad som jag inte minns namnet på och bor på ett nunnekloster.. :D

Labuan Bajo

Igår kom vi fram till Flores efter tre dagar och nätter på båt. Vi är i en stad som heter Labuan Bajo. Det är en ganska liten stad men det finns massor med mysiga restauranger och barer här. Vi bor på ett supermysigt ställe som ägs av en grekisk kvinna. Inredningen här är super cool, lite som ett "beach house" strandtema och gamla fina färgranna trämöbler och massor med "mysbelysning". Rummen är simpla men så rena och fina! Och bäst av allt är maten. De har grekisk mat och det var så underbart gott efter de här två och en halv månaderna av asiatisk mat. Igår åt jag först pitabröd (med massa goda örter!) och himmelsk tsatziki! Sedan åt jag fetasallad och pitabröd igen.... åååå!! Och Otto åt soulaki. Mums, mums, mums! Sedan träffade vi på båten ett par, från spanien och tyskland. Och de hade köpt en flaska rött vin i Filippinerna som vi drack. Så vi hade en riktigt mysig kväll igår med dom och några andra som också var på båten. Nu försöker vi bara tänka ut vad vi ska göra till nästa och vart vi ska fara..

Men ska snart skriva ett skilt inlägg om båten hit..

Födelsedagsfirande.. :)

Idag har min finaste, finaste Otto födelsedag!! ♡♡ Vi firade med att äta på ett lite finare ställe. Vi provade lite olika saker och allt var för en gångs skull riktigt gott. Vi gav den grillade hönan en ny chans. Det är tydligen Lomboks specialitet. Och den här gången var det riktigt gott. Annat vi åt var gurk och kokos sallad, fisk och kokos spett och hönsköttbullar. Allting ätbart! Vi kollade på förhand på tripadvisor vilka ställen fått bäst kritik, det lönade sig tydligen.

Idag var vi också till Sengigi beach. Det var super hett så vi var inte där så länge. Vägen tillbaka blev dock intressant. Först åkte vi med en privat kusk till ett köpcentum som ligger en km från vart vi bor. Därifrån tog vi taxi för att vi inte visste vägen. Sedan åkte vi och åkte jätte länge och vi började undra om han nu lurar oss och kör en längre väg. Sedan kom vi tillbaka till stranden som var 10km från vart vi bor. Så sen kom det fram att han inte alls visste vart vårt guest house låg. Så vi fick bara betala och stiga ut. Sedan fick vi ta två olika minibussar tillbaka + ännu taxi. Helt sjukt!! Vi blev så arga. Har inte blivit hittills lurade vad vi märkt i alla fall. Vet inte heller om taxikusken ville lura oss eller om det bara är för att de aldrig vill säga nej eller att de inte vet, de hitttar i stället på ett svar som de tror att man vill ha.

Men vi har trots det här haft en riktigt bra dag. Imorgon kommer de och hämtar oss klockan 12 och så börjar vårt båtäventyr. 4 dagar och 4 nätter. Hoppas det blir roligt!

Paljon, paljon onnea maailman ihanin rakas ♥♥

Lombok

Imorse kom vi till Lombok och till en stad som heter Mataram. Vi var så himla trötta när vi kom fram att vi sov säkert 3 timmar. Vi ska va här tills torsdag då vi far med båten som jag skrev om tidigare. Här är helt super hett.. har blivit lite bortskämd med AC  och nu har vi bara fläkt.

Det enda vi ha gjort här tills är att vi var och äta. En av de mest överraskande saker här i Indonesien är att maten är så dålig. De använder inga andra kryddor än chili och så äter de bara torrt ris, ris och mera ris. Till de ofta höna. Som är den torraste någonsin. Alltså jag brukar verkligen inte märka eller bry mig om kött är bra men hönan här är så torr det bara kan vara. Och lika över allt. Idag till exempel åt vi igen ris och höna. Vi fick en helt höna var men den var så mager och torr att det fanns mindre kött än på ett normalt finländskt hönslår. Hönorna här går ju fritt och blir inte uppfödda och matade som i Finland.. men förstår verkligen inte hur lokala kan äta när det endast är ben. När vi kommer hem ska jag inte äta ris på minst ett år! Trodde innan att de använder massa goda kryddor och sådant här..men nej. Kan nog inte minnas en enda gång att maten här skulle ha varit speciellt god. Annars tycker vi båda att Indonesien har varit riktigt bra. Männskorna är så glada och snälla och det finns massor med fin natur. Dock utanför städerna.  Städerna är ganska smutsiga med skräp överallt.. de tänker inte på samma sätt som vi gällande skräp. Här kastar man det bara där man tycker. Hoppas det ändras snart..

Måndag

Igår kväll kom vi till Makassar. Vi åkte med världens bekvämaste buss med AC, breda bänkar och mycket rum för fötterna. I den bussen skulle jag kunna åka jorden runt :)

Vi hade ju planerat att ta båt till Flores men båten tar 44 timmar, inte 17 timmar som vi trott. Så det är lite väl länge tyckte vi + att vi inte vill vara på båten på Ottos födelsedag (som är i övermorgon). Så vi ville flyga i stället men det gick inga flyg direkt till flores (utan mellanlandning i bali) och de var dessutom sjukt dyra. Vi bestämde oss då för att i stället flyga till Lombok som är bredvid Bali och sedan ta båt därifrån till Flores. Båten stannar på olika ställen längs vägen och man kan snorkla och gå på trekking. Tror det blir riktigt roligt! Vårt flyg åker imorgon klockan 7 så vi måste stiga upp tidigt!

Idag har vi inte gjort något speciellt. Vi gick omkring i ett köpcentum och jag köpte sportbyxor för trekkingen. Sedan åt vi på mc donalds (haha) och var på bio och tittade på en film som hette Pompeii. Filmen var riktigt dålig men det var i ändå mysigt att vara på bio.

Förrästen stötte vi nu idag på en liten kulturkrock. Här ser man just skillnaden på oss och på asiaterna. Igår kom vi med samma buss som en pojke vi träffade i Ampana och som var på samma hotell också i Tana Toraja. Han skulle flyga på natten till Bali så han tog inte ett rum för hans taxi skulle åka ett på natten. Han lämnade sitt bagage i vårt rum medan vi var och äta och sånt. Sedan satt vi och höll sällskap åt honom i vårt hotells lobby tills hans taxi kom. Så inget med det. Men så idag kom personalen här på hotellet och sa åt oss att han inte hade betalat tillräckligt för taxin och att taxikusken inte kunde göra något då han inte kunde engelska och att vi som är hans "kompisar" nu måste betala resten. Helt galet, Otto höll på att prata och förklara för dom i evigheter att det verkligen inte är vår sak att betala..men de verkade inte alls förstå. De sa ju inte heller rakt ut att de tycker att vi ska betala utan höll bara på med samma sak om att vi är hans kompisar. Här tycker det som är ens kompisars skuld, gäller säkert också familj och släkt,  också är ens egen skuld.. det var i alla fall riktigt hemskt. Vi blev sura och man märkte på dom också att dom var arga. Men till slut gav de upp.. känns inte så där super roligt ändå. Frågan här är alltså om några euro..men vi ville faktiskt inte ändå betala. Vi betalar redan tillräckligt här för vårt rum utan wc och fönster. Och det är inte så många här som kan engelska men ändå kan man komma överens om pris med att skriva eller visa på fingrarna. Hoh, vilken soppa!

Nu ska vi bara ta en dusch och gå och lägga oss och sätta väckning på 03.00. Gonatt!

Begravning

Idag har vi spenderat nästan hela dagen på begravning igen. Det var första dagen av en riktigt stor begravning och det var helt annorlunda än den första. Endast en gris  och en buffel offrades.. i stället hade de massor med dyra fina bufflar de visade upp (vita, stora, stora horn). Jag antar att de kommer offras senare. Vi väntade i flera timmar för vi ville se när bufflarna strider. Det var oklart om de skulle ske och i så fall när, man vet aldrig här.. men till slut började det. Bufflarnas skötare föste ihop två bufflar på en åker men de flesta verkade inte vara på humör att strida, i stället ville de bara lägga ner sig och snurra i leran. Männen försökte få dem att strida genom att kasta vatten på dem och sticka dom i baken med käppar. När de sedan stred buffade de varandra några gånger och sedan sprang den ena iväg och var "förloraren". Jag var riktigt glad att det var så lugna och fredliga, tyckte det var roligare att se på när de rullade sig i leran men det verkade ingen annan tycka :) När vi skulle åka tillbaka till stan märkte jag att jag bränt ansiktet och så fick jag också världens huvudvärk. Som inte går över, usch. Ska lägga mig tidigt och imorgon tar vi bussen till Makassar och försöker ta reda på om det går båt till Flores.

Mera bilder!

Nu kommer bilderna lite i fel ordning men här är de i alla fall:

Utsikt från vår bungalow på Kadidiri.

Vattenbuffelhorn på husväggen.

Hahha..

Traditionella hus.

Utsikt över risodlingarna!

Sååå fint!

Mera hus..

Sjöstjärna i kadidiri

Färjan mellan Togean och Ampana

Vakthund i telefinbutiken.

Ösregn! Solen lyser på förmiddagen och mot kvällen börjar det regna, varje dag. Då spelar vi kort på balkongen. 

Idag köpte vi olika frukter från marknaden för att smaka. Durian, den stora vita, finns överallt och alla lokala verkar älska den. Den har en riktig stark lukt och idag var första gången vi prövade den. Det var den värsta smaken jag smakat. Konsistensen är som typ brie och det smakar lök och ost. Fyyyy! Tyckte inte innan att lukten var hemsk men efter jag smakat är den också hemsk. Men det är väl så som med oliver och kaffe.. ingen tycker om dem första gången man smakar. Blä.

Alla andra frukter var goda. Så på bilden: durian, vattenmelon, banan, lichie (lilla vita), tamarillo (ovala), magustin (lila med gröna blad) och rambutan (röda lurviga). Inte helt säker på stavningen :)

Äntligen lite bilder

Togean, kadidiri.

Togean, Fadhila, där vi bara stannade två nätter.

Fins stränder!

Paradis!!

Dödskallar i en av grottorna där de begraver människor (tidigare inlägg). Guiden sa att benen är riktiga, men.?

Okej, nu två hemska bilder. Skulle inte klara av att fota det här själv och lägger inte så gärna upp det heller, men det här var i alla fall vad vi såg på begravningen..

Levande gåvor till den avlidnes familj.

Offer buffeln styckas upp och sätts sedan i grillen så att gästerna får mat.

Och en glad bild från igår kväll för att pigga upp! Mer bilder snart..

Dagen

Idag har min mamma födelsedag. Många, många grattiskramar! ♥♥

Idag åkte vi med bil upp till ett högt berg och från toppen hade man en helt sjukt vacker utsikt över risodlingar, staden rantepao och bergen runt omkring. Sedan åkte vi också till en by där de väver och säljer tyg. Jag kunde såklart inte hålla mig utan köpte två borddukar. Mönstret symboliserar alltid något, på dem jag köpte fanns "ögat" och såklart vattenbuffelns symbol. Den röda färgen på dukarna är av chili, det gula av saffran och det blåa av indigo. Efter det åkte vi ännu till by för att se på mera vackra hus. Husena har så otroligt vackra mönster och färger och alla mönster och symboler betyder något. Alla mönster är inristade för hand med kniv och sedan målade. Otroligt!

Här kan ni se lite av husen. Formen på taket syboliserar vattenbufflarnas horn. Ska sätta lite bättre bilder på husen (och från igår) men måst be Otto skicka dom då det är med hans telefon vi fotat.

Och här är borddukarna. Och våra fina fotbollslakan :)

Marknad, begravning och gravar

Idag hyrde vi en bil och en guide och har varit på begravning, marknad, tittat på gravar och på hus. Vet inte vart jag ska börja för vi har idag sett så många sjuka saker men också fina.

Vi började med marknaden. Det är en stor marknad där de säljer det mesta. Marknaden ordnas var sjätte dag och människor kommer långa vägar ifrån för att köpa och sälja. Förutom det vanliga dvs. grönsaker, frukter, fisk och kläder sålde de också levande hönor, vattenbufflar och grisar. Bufflarna är mycket viktiga och dyra här. Priset beror på färgen, hornen och storleken. De verkar ta bra hand om bufflarna, de handplockar gräs åt dom eller "går ut och går" med dom på åkern så de kan äta och tvättar dom t.o.m. med schampoo. Till slut hamnar de dock som offer på en begravning. Det värsta på marknaden var ändå grisarna. Små kultingar hölls flera stycken i stora säckar och det fanns SÅ många. De stora grisarna knöts i fötterna och satte bambupinnar under och ovanför så de inte kan röra sig och så de är lättare att bära. Grisarnas skrik var hjärtskärande när de knöts upp på pinnarna. Alla grisar var alltså levande.

Efter marknaden var det dags för begravning. Som gåva till familjen ska man hämta tobak eller en gris. Vi valde tobak. De bygger fina rum eller terrasser enbart för begravningen där gästerna sitter. De närmaste släktingarna var klädda i fina traditionella dräkter. Begravningarna här är en glad händelse, inte ledsam som för oss. Vi blev bjudna på olika kex, kakor samt och te. Överallt låg levande bundna grisar och spratlade och skrek (gåvor från gästerna) och mitt i allt hade de dödat åtminstonen tre stora vattenbufglar som de styckade med en yxa. Det var så hemskt och konstigt att de nu känns som overkligt. Bufflarna var redan döda men jag tyckte så synd om de stackars grisarna. Och blod överallt. Vissa grisar höll de på att grilla alltså de sprutade eld på dom. De var så sjukt. Vi alla mådde illa.

Efter begravningen åkte vi för att se på baby gravar. Förr i tiden (ca 100år sedan) begravde man babyn som dött spädbarnsdöd i stammen på stora träd. De tänkte sig att babyns själ således växer vidare. Par som inte kan få barn går ibland till gravarna och ger offergåvor som dockor och leksaker till själarna. Men gravida kvinnor ska inte besöka gravarna för då kan babyn i magen bytas ut med en av de döda babyna. Graven görs så att de gröper ut ett hål i stammen och babyn lindas in i vita lakan och sätts i hålet i sittande ställning. Hålet täcks sedan över med en lucka de gör av palm. Sedan efter många många år växer hålet igen och bayns själ har gått videre.

Eftet detta besökte vi en grotta där man begravar människor. Här begravas människor alltid i sten för att de inte ska "smutsa" jorden.  I grottan fanns massor med riktiga dödskallar och benknotor och även dockor, eller statyer som de gör av den döda. Det är riktigt svårt att förklara allt vi hört om de traditioner de har angående döden och begravning.. det är riktigt invecklat.

Efter det var vi ännu till en liten by och tittade på de traditionella husen. Ska lägga upp lite bilder och skriva om dem lite senare. Nu är jag helt slut!

:)

Ampana-Rantepao

Från Togean tog vi färja till Ampana, där stannade vi en natt. Sedan tog vi buss till Poso och sedan bil till Tentana där vi också stannade en natt. Sedan åkte vi buss hela dagen till Palopo och övernattade där och följande dag åkte vi bil till Rantepao som ligger i Tana Toraja.

Tana Toraja verkar här tills som en mycket speciell och intressant plats. De bygger sina hus på ett traditionellt sätt, de är riktigt fina. Ska försöka ta bild på det imorgon. Det som detta ställe är mest känt för är begravningarna. De räcker oftast i många dagar och kostar väldigt mycket (700 000$). De dödar även vattenbufflar och har tjurstrider. Hur många bufflar de dödar beror på hur viktig personen varit, dvs. vilken kast de hört till. Sedan styckar de dem och grillar dem som mat till gästerna. Vet inte ännu så mycket mer men vi kommer gå på en sån begravning imorgon. Sedan ska vi också gå på en stor marknad. Ska bli intressant!

Togean

Nu har det varit tyst i bloggen några dagar, dom dagarna har bestått av sol, saltvatten, hängmattan, hundvalpar, spelkort och fisk! Och ingen signal på telefonen. Om det inte vore för det skulle vi säkert ännu vara där.

Togean är verkligen ett paradis. Så turkost vatten som det bara kan bli, vit sand, oändligt med snäckor och koraller, fiskar i alla färger, palmer.. allt som hör ett paradis till! Och även en orm i paradiset, men kan inte skriva den historien hit för den måste berättas muntligt. Det var i samband med coconut crab tour (inte coconut grab tour som Otto trodde) haha. Det var djungeln i mörkret med pannlampor!

Största delen av tiden var vi på en liten ö som hette Kadidiri. På ön fanns tre ställen att bo på, vi bodde på det billigaste. Till rumspriset hörde tre mål mat per dag, som för det mesta bestod av ris och färsk fisk. På dagarna simmade och snorklade vi. Fast jag tyckte det var lite skrämmande att snorkla då det fanns riktigt stora fiskar och då vattnet var grunt på många ställen och där fanns giftiga "merisiili" på bottnet. En dag var vi på utflykt till en jellyfish lake, dvs. en sjö som bildats efter istiden och maneter har blivit kvar i sjön då isarna smällt och vattennivån sjunkit. Vi simmade i sjön som var full av dem. Vattnet var riktigt varmt och de bränns dessutom inte heller som de oftast gör för de har tappat sin försvarsförmåga då de inte behöver den i sjön då det inte har några fiender.

Efter tre nätter hade vi tänkt oss att vi skulle byta ö. Det var inga andra unga på det stället vi bodde och vi hade redan fått lite långtråkigt, men just då vi hade bestämt oss att åka följande dag så kom det mänskor i vår ålder och vi stannade två nätter till.

Vi bytte sedan till en liten ö utanför en by som hette Katupat. Där stannade vi dock bara i en natt. Ön var riktigt fin och man fick låna kanot gratis men det var en riktigt mystisk stämning där. Det berodde kanske på franska gamlingar och två gubbar från vitryssland varav den ena såg exakt ut som huvudpersonen från itse ilkimys, haha. Både jag och Otto tänkte det genast!

Idag kom vi med färjan till Ampana och skall åka landsvägen tillbaka till Makassar och därifrån tar vi båten till Flores. Nu har jag såklart inte igen tagit bilder med telefonen för vi hade bara el på kvällarna och kom aldrig ihåg att ladda telefonen och orkade inte heller bära med mig den när jag inte kunde använda den. Men har i alla fall fotat ganska mycket med kameran. Någon enstaka bild tog jag i alla fall...som jag tydligen laddar upp imorgon eftersom det nu vägrar. Gonatt härifrån ♡