lauantai 8. maaliskuuta 2014
Begravning
Idag har vi spenderat nästan hela dagen på begravning igen. Det var första dagen av en riktigt stor begravning och det var helt annorlunda än den första. Endast en gris och en buffel offrades.. i stället hade de massor med dyra fina bufflar de visade upp (vita, stora, stora horn). Jag antar att de kommer offras senare. Vi väntade i flera timmar för vi ville se när bufflarna strider. Det var oklart om de skulle ske och i så fall när, man vet aldrig här.. men till slut började det. Bufflarnas skötare föste ihop två bufflar på en åker men de flesta verkade inte vara på humör att strida, i stället ville de bara lägga ner sig och snurra i leran. Männen försökte få dem att strida genom att kasta vatten på dem och sticka dom i baken med käppar. När de sedan stred buffade de varandra några gånger och sedan sprang den ena iväg och var "förloraren". Jag var riktigt glad att det var så lugna och fredliga, tyckte det var roligare att se på när de rullade sig i leran men det verkade ingen annan tycka :) När vi skulle åka tillbaka till stan märkte jag att jag bränt ansiktet och så fick jag också världens huvudvärk. Som inte går över, usch. Ska lägga mig tidigt och imorgon tar vi bussen till Makassar och försöker ta reda på om det går båt till Flores.
torstai 6. maaliskuuta 2014
Mera bilder!
Nu kommer bilderna lite i fel ordning men här är de i alla fall:
Utsikt från vår bungalow på Kadidiri.
Vattenbuffelhorn på husväggen.
Hahha..
Traditionella hus.
Utsikt över risodlingarna!
Sååå fint!
Mera hus..
Sjöstjärna i kadidiri
Färjan mellan Togean och Ampana
Vakthund i telefinbutiken.
Ösregn! Solen lyser på förmiddagen och mot kvällen börjar det regna, varje dag. Då spelar vi kort på balkongen.
Idag köpte vi olika frukter från marknaden för att smaka. Durian, den stora vita, finns överallt och alla lokala verkar älska den. Den har en riktig stark lukt och idag var första gången vi prövade den. Det var den värsta smaken jag smakat. Konsistensen är som typ brie och det smakar lök och ost. Fyyyy! Tyckte inte innan att lukten var hemsk men efter jag smakat är den också hemsk. Men det är väl så som med oliver och kaffe.. ingen tycker om dem första gången man smakar. Blä.
Alla andra frukter var goda. Så på bilden: durian, vattenmelon, banan, lichie (lilla vita), tamarillo (ovala), magustin (lila med gröna blad) och rambutan (röda lurviga). Inte helt säker på stavningen :)
Äntligen lite bilder
Togean, kadidiri.
Togean, Fadhila, där vi bara stannade två nätter.
Fins stränder!
Paradis!!
Dödskallar i en av grottorna där de begraver människor (tidigare inlägg). Guiden sa att benen är riktiga, men.?
Okej, nu två hemska bilder. Skulle inte klara av att fota det här själv och lägger inte så gärna upp det heller, men det här var i alla fall vad vi såg på begravningen..
Levande gåvor till den avlidnes familj.
Offer buffeln styckas upp och sätts sedan i grillen så att gästerna får mat.
Och en glad bild från igår kväll för att pigga upp! Mer bilder snart..
Dagen
Idag har min mamma födelsedag. Många, många grattiskramar! ♥♥
Idag åkte vi med bil upp till ett högt berg och från toppen hade man en helt sjukt vacker utsikt över risodlingar, staden rantepao och bergen runt omkring. Sedan åkte vi också till en by där de väver och säljer tyg. Jag kunde såklart inte hålla mig utan köpte två borddukar. Mönstret symboliserar alltid något, på dem jag köpte fanns "ögat" och såklart vattenbuffelns symbol. Den röda färgen på dukarna är av chili, det gula av saffran och det blåa av indigo. Efter det åkte vi ännu till by för att se på mera vackra hus. Husena har så otroligt vackra mönster och färger och alla mönster och symboler betyder något. Alla mönster är inristade för hand med kniv och sedan målade. Otroligt!
Idag åkte vi med bil upp till ett högt berg och från toppen hade man en helt sjukt vacker utsikt över risodlingar, staden rantepao och bergen runt omkring. Sedan åkte vi också till en by där de väver och säljer tyg. Jag kunde såklart inte hålla mig utan köpte två borddukar. Mönstret symboliserar alltid något, på dem jag köpte fanns "ögat" och såklart vattenbuffelns symbol. Den röda färgen på dukarna är av chili, det gula av saffran och det blåa av indigo. Efter det åkte vi ännu till by för att se på mera vackra hus. Husena har så otroligt vackra mönster och färger och alla mönster och symboler betyder något. Alla mönster är inristade för hand med kniv och sedan målade. Otroligt!
Här kan ni se lite av husen. Formen på taket syboliserar vattenbufflarnas horn. Ska sätta lite bättre bilder på husen (och från igår) men måst be Otto skicka dom då det är med hans telefon vi fotat.
Och här är borddukarna. Och våra fina fotbollslakan :)
keskiviikko 5. maaliskuuta 2014
Marknad, begravning och gravar
Idag hyrde vi en bil och en guide och har varit på begravning, marknad, tittat på gravar och på hus. Vet inte vart jag ska börja för vi har idag sett så många sjuka saker men också fina.
Vi började med marknaden. Det är en stor marknad där de säljer det mesta. Marknaden ordnas var sjätte dag och människor kommer långa vägar ifrån för att köpa och sälja. Förutom det vanliga dvs. grönsaker, frukter, fisk och kläder sålde de också levande hönor, vattenbufflar och grisar. Bufflarna är mycket viktiga och dyra här. Priset beror på färgen, hornen och storleken. De verkar ta bra hand om bufflarna, de handplockar gräs åt dom eller "går ut och går" med dom på åkern så de kan äta och tvättar dom t.o.m. med schampoo. Till slut hamnar de dock som offer på en begravning. Det värsta på marknaden var ändå grisarna. Små kultingar hölls flera stycken i stora säckar och det fanns SÅ många. De stora grisarna knöts i fötterna och satte bambupinnar under och ovanför så de inte kan röra sig och så de är lättare att bära. Grisarnas skrik var hjärtskärande när de knöts upp på pinnarna. Alla grisar var alltså levande.
Efter marknaden var det dags för begravning. Som gåva till familjen ska man hämta tobak eller en gris. Vi valde tobak. De bygger fina rum eller terrasser enbart för begravningen där gästerna sitter. De närmaste släktingarna var klädda i fina traditionella dräkter. Begravningarna här är en glad händelse, inte ledsam som för oss. Vi blev bjudna på olika kex, kakor samt och te. Överallt låg levande bundna grisar och spratlade och skrek (gåvor från gästerna) och mitt i allt hade de dödat åtminstonen tre stora vattenbufglar som de styckade med en yxa. Det var så hemskt och konstigt att de nu känns som overkligt. Bufflarna var redan döda men jag tyckte så synd om de stackars grisarna. Och blod överallt. Vissa grisar höll de på att grilla alltså de sprutade eld på dom. De var så sjukt. Vi alla mådde illa.
Efter begravningen åkte vi för att se på baby gravar. Förr i tiden (ca 100år sedan) begravde man babyn som dött spädbarnsdöd i stammen på stora träd. De tänkte sig att babyns själ således växer vidare. Par som inte kan få barn går ibland till gravarna och ger offergåvor som dockor och leksaker till själarna. Men gravida kvinnor ska inte besöka gravarna för då kan babyn i magen bytas ut med en av de döda babyna. Graven görs så att de gröper ut ett hål i stammen och babyn lindas in i vita lakan och sätts i hålet i sittande ställning. Hålet täcks sedan över med en lucka de gör av palm. Sedan efter många många år växer hålet igen och bayns själ har gått videre.
Eftet detta besökte vi en grotta där man begravar människor. Här begravas människor alltid i sten för att de inte ska "smutsa" jorden. I grottan fanns massor med riktiga dödskallar och benknotor och även dockor, eller statyer som de gör av den döda. Det är riktigt svårt att förklara allt vi hört om de traditioner de har angående döden och begravning.. det är riktigt invecklat.
Efter det var vi ännu till en liten by och tittade på de traditionella husen. Ska lägga upp lite bilder och skriva om dem lite senare. Nu är jag helt slut!
:)
Vi började med marknaden. Det är en stor marknad där de säljer det mesta. Marknaden ordnas var sjätte dag och människor kommer långa vägar ifrån för att köpa och sälja. Förutom det vanliga dvs. grönsaker, frukter, fisk och kläder sålde de också levande hönor, vattenbufflar och grisar. Bufflarna är mycket viktiga och dyra här. Priset beror på färgen, hornen och storleken. De verkar ta bra hand om bufflarna, de handplockar gräs åt dom eller "går ut och går" med dom på åkern så de kan äta och tvättar dom t.o.m. med schampoo. Till slut hamnar de dock som offer på en begravning. Det värsta på marknaden var ändå grisarna. Små kultingar hölls flera stycken i stora säckar och det fanns SÅ många. De stora grisarna knöts i fötterna och satte bambupinnar under och ovanför så de inte kan röra sig och så de är lättare att bära. Grisarnas skrik var hjärtskärande när de knöts upp på pinnarna. Alla grisar var alltså levande.
Efter marknaden var det dags för begravning. Som gåva till familjen ska man hämta tobak eller en gris. Vi valde tobak. De bygger fina rum eller terrasser enbart för begravningen där gästerna sitter. De närmaste släktingarna var klädda i fina traditionella dräkter. Begravningarna här är en glad händelse, inte ledsam som för oss. Vi blev bjudna på olika kex, kakor samt och te. Överallt låg levande bundna grisar och spratlade och skrek (gåvor från gästerna) och mitt i allt hade de dödat åtminstonen tre stora vattenbufglar som de styckade med en yxa. Det var så hemskt och konstigt att de nu känns som overkligt. Bufflarna var redan döda men jag tyckte så synd om de stackars grisarna. Och blod överallt. Vissa grisar höll de på att grilla alltså de sprutade eld på dom. De var så sjukt. Vi alla mådde illa.
Efter begravningen åkte vi för att se på baby gravar. Förr i tiden (ca 100år sedan) begravde man babyn som dött spädbarnsdöd i stammen på stora träd. De tänkte sig att babyns själ således växer vidare. Par som inte kan få barn går ibland till gravarna och ger offergåvor som dockor och leksaker till själarna. Men gravida kvinnor ska inte besöka gravarna för då kan babyn i magen bytas ut med en av de döda babyna. Graven görs så att de gröper ut ett hål i stammen och babyn lindas in i vita lakan och sätts i hålet i sittande ställning. Hålet täcks sedan över med en lucka de gör av palm. Sedan efter många många år växer hålet igen och bayns själ har gått videre.
Eftet detta besökte vi en grotta där man begravar människor. Här begravas människor alltid i sten för att de inte ska "smutsa" jorden. I grottan fanns massor med riktiga dödskallar och benknotor och även dockor, eller statyer som de gör av den döda. Det är riktigt svårt att förklara allt vi hört om de traditioner de har angående döden och begravning.. det är riktigt invecklat.
Efter det var vi ännu till en liten by och tittade på de traditionella husen. Ska lägga upp lite bilder och skriva om dem lite senare. Nu är jag helt slut!
:)
tiistai 4. maaliskuuta 2014
Ampana-Rantepao
Från Togean tog vi färja till Ampana, där stannade vi en natt. Sedan tog vi buss till Poso och sedan bil till Tentana där vi också stannade en natt. Sedan åkte vi buss hela dagen till Palopo och övernattade där och följande dag åkte vi bil till Rantepao som ligger i Tana Toraja.
Tana Toraja verkar här tills som en mycket speciell och intressant plats. De bygger sina hus på ett traditionellt sätt, de är riktigt fina. Ska försöka ta bild på det imorgon. Det som detta ställe är mest känt för är begravningarna. De räcker oftast i många dagar och kostar väldigt mycket (700 000$). De dödar även vattenbufflar och har tjurstrider. Hur många bufflar de dödar beror på hur viktig personen varit, dvs. vilken kast de hört till. Sedan styckar de dem och grillar dem som mat till gästerna. Vet inte ännu så mycket mer men vi kommer gå på en sån begravning imorgon. Sedan ska vi också gå på en stor marknad. Ska bli intressant!
Tana Toraja verkar här tills som en mycket speciell och intressant plats. De bygger sina hus på ett traditionellt sätt, de är riktigt fina. Ska försöka ta bild på det imorgon. Det som detta ställe är mest känt för är begravningarna. De räcker oftast i många dagar och kostar väldigt mycket (700 000$). De dödar även vattenbufflar och har tjurstrider. Hur många bufflar de dödar beror på hur viktig personen varit, dvs. vilken kast de hört till. Sedan styckar de dem och grillar dem som mat till gästerna. Vet inte ännu så mycket mer men vi kommer gå på en sån begravning imorgon. Sedan ska vi också gå på en stor marknad. Ska bli intressant!
lauantai 1. maaliskuuta 2014
Togean
Nu har det varit tyst i bloggen några dagar, dom dagarna har bestått av sol, saltvatten, hängmattan, hundvalpar, spelkort och fisk! Och ingen signal på telefonen. Om det inte vore för det skulle vi säkert ännu vara där.
Togean är verkligen ett paradis. Så turkost vatten som det bara kan bli, vit sand, oändligt med snäckor och koraller, fiskar i alla färger, palmer.. allt som hör ett paradis till! Och även en orm i paradiset, men kan inte skriva den historien hit för den måste berättas muntligt. Det var i samband med coconut crab tour (inte coconut grab tour som Otto trodde) haha. Det var djungeln i mörkret med pannlampor!
Största delen av tiden var vi på en liten ö som hette Kadidiri. På ön fanns tre ställen att bo på, vi bodde på det billigaste. Till rumspriset hörde tre mål mat per dag, som för det mesta bestod av ris och färsk fisk. På dagarna simmade och snorklade vi. Fast jag tyckte det var lite skrämmande att snorkla då det fanns riktigt stora fiskar och då vattnet var grunt på många ställen och där fanns giftiga "merisiili" på bottnet. En dag var vi på utflykt till en jellyfish lake, dvs. en sjö som bildats efter istiden och maneter har blivit kvar i sjön då isarna smällt och vattennivån sjunkit. Vi simmade i sjön som var full av dem. Vattnet var riktigt varmt och de bränns dessutom inte heller som de oftast gör för de har tappat sin försvarsförmåga då de inte behöver den i sjön då det inte har några fiender.
Efter tre nätter hade vi tänkt oss att vi skulle byta ö. Det var inga andra unga på det stället vi bodde och vi hade redan fått lite långtråkigt, men just då vi hade bestämt oss att åka följande dag så kom det mänskor i vår ålder och vi stannade två nätter till.
Vi bytte sedan till en liten ö utanför en by som hette Katupat. Där stannade vi dock bara i en natt. Ön var riktigt fin och man fick låna kanot gratis men det var en riktigt mystisk stämning där. Det berodde kanske på franska gamlingar och två gubbar från vitryssland varav den ena såg exakt ut som huvudpersonen från itse ilkimys, haha. Både jag och Otto tänkte det genast!
Idag kom vi med färjan till Ampana och skall åka landsvägen tillbaka till Makassar och därifrån tar vi båten till Flores. Nu har jag såklart inte igen tagit bilder med telefonen för vi hade bara el på kvällarna och kom aldrig ihåg att ladda telefonen och orkade inte heller bära med mig den när jag inte kunde använda den. Men har i alla fall fotat ganska mycket med kameran. Någon enstaka bild tog jag i alla fall...som jag tydligen laddar upp imorgon eftersom det nu vägrar. Gonatt härifrån ♡
Togean är verkligen ett paradis. Så turkost vatten som det bara kan bli, vit sand, oändligt med snäckor och koraller, fiskar i alla färger, palmer.. allt som hör ett paradis till! Och även en orm i paradiset, men kan inte skriva den historien hit för den måste berättas muntligt. Det var i samband med coconut crab tour (inte coconut grab tour som Otto trodde) haha. Det var djungeln i mörkret med pannlampor!
Största delen av tiden var vi på en liten ö som hette Kadidiri. På ön fanns tre ställen att bo på, vi bodde på det billigaste. Till rumspriset hörde tre mål mat per dag, som för det mesta bestod av ris och färsk fisk. På dagarna simmade och snorklade vi. Fast jag tyckte det var lite skrämmande att snorkla då det fanns riktigt stora fiskar och då vattnet var grunt på många ställen och där fanns giftiga "merisiili" på bottnet. En dag var vi på utflykt till en jellyfish lake, dvs. en sjö som bildats efter istiden och maneter har blivit kvar i sjön då isarna smällt och vattennivån sjunkit. Vi simmade i sjön som var full av dem. Vattnet var riktigt varmt och de bränns dessutom inte heller som de oftast gör för de har tappat sin försvarsförmåga då de inte behöver den i sjön då det inte har några fiender.
Efter tre nätter hade vi tänkt oss att vi skulle byta ö. Det var inga andra unga på det stället vi bodde och vi hade redan fått lite långtråkigt, men just då vi hade bestämt oss att åka följande dag så kom det mänskor i vår ålder och vi stannade två nätter till.
Vi bytte sedan till en liten ö utanför en by som hette Katupat. Där stannade vi dock bara i en natt. Ön var riktigt fin och man fick låna kanot gratis men det var en riktigt mystisk stämning där. Det berodde kanske på franska gamlingar och två gubbar från vitryssland varav den ena såg exakt ut som huvudpersonen från itse ilkimys, haha. Både jag och Otto tänkte det genast!
Idag kom vi med färjan till Ampana och skall åka landsvägen tillbaka till Makassar och därifrån tar vi båten till Flores. Nu har jag såklart inte igen tagit bilder med telefonen för vi hade bara el på kvällarna och kom aldrig ihåg att ladda telefonen och orkade inte heller bära med mig den när jag inte kunde använda den. Men har i alla fall fotat ganska mycket med kameran. Någon enstaka bild tog jag i alla fall...som jag tydligen laddar upp imorgon eftersom det nu vägrar. Gonatt härifrån ♡
Tilaa:
Blogitekstit (Atom)