Gårdagen

Det första vi gjorde igår på morgonen var att byta till ett billigare guest house. Vi har använt massor mer än vad vår budget tillåter under den tid vi varit här. Mat och boende är dyrare här än annanstan och det finns så mycket fint att köpa. Stället vi bor på nu är ganska mysigt, ett stort gammalt (och lite förfallet) trähus. Rummen är stora och har högt till tak men alla andra väggar än ytterväggen är bara tunn bambu så man hör precis allt som händer i rummen brevid. Vi ska ännu stanna här nästa natt och sedan ska vi kanske fara på utflykt till någon bergsby. Måst fara idag till  någon resebyrå och fråga om priser.

Efter att vi fått vårt nya rum gick vi ut och gå. Vi klättrade upp på Pu Shi som är en hög kulle mitt i stan. Högst upp finns  ett tempel och fin utsikt över hela staden såklart. På vägen upp köpte vi två små fåglar i en bur som vi sedan släppte fria högst uppe på templets gård. Att göra det ger god tur.

Efter det gick vi bara och såg oss omkring. Senare var jag på en timmes fotmassage. Det var helt okej men det var knappast någon professionell massör så det kändes inte så mycket. På kvällen var vi ut och äta till ett ställe som lonely planet rekommenderade. Stället fanns på en liten ö i mekongfloden dit man kom längs med en bambubro. Till förrätt tog vi en "tastingplatter" som var bland det godaste vi ätit hitills. Huvudrätten var också bra. Otto tog vattenbuffel. Det här var den absolut dyraste restaurangräkningen hittills, dvs. 230 000 kip (23€) och då hade vi ändå förrätt, huvudrätt, öl och vin till maten och jag tog ännu efterrätt.

Imorse, eller i natt, klockan fyra vaknade vi av högt trummande och hundar som ylade. Vi steg upp och försökte kolla från fönstret för vi trodde att det hade något att göra med munkarna som samlar almosor. Varje morgon går munkarna från alla tempel här längs med gatorna och människorna lägger små paket med ris i deras korgar. Om jag förstått rätt är detta det enda munkarna får äta, och detta innan gryningen. Vi tänkte att vi skulle se en skymt av detta men såg ingenting annat än han som trummade på andra sidan vägen. Om man inte deltar, dvs. ger ris eller andra gåvor ska man hålla sig på längre håll och helst inte heller ta bilder för att inte störa cermonin. Jag läste på nätet att hela cermonin blivit störd just på grund av att turisterna står och fotograferar och för oljud. Det här gör munkarna överallt i Laos men just här i Luang Prabang finns det speciellt mycket turister då här finns mycket att se och staden är ett av Unescos världsarv. Vet inte ännu vad vi ska göra idag annat än att ta reda på vad det finns för utflykter med "home-stay" möjlighet. Otto vill gärna göra en spn utflykt där man sover hemma hos en familj. Jag vill det också lite men skulle hellre bara redan flyga till Kuala Lumpur och shoppa och sedan till Bali och ligga på där stranden och läsa en bra bok, haha. Nå men om mindre än två veckor ska vi göra det. Sätter lite bilder i ett skilt inlägg eftersom det annars inte går att ladda upp.